torsdag, maj 01, 2008
Stanly
Vår älskade älskade lilla kissemisse finns inte mer, någon hade kört på honom inatt, precis på samma ställe där Sten blev påkörd för ett år sen. Jag kände redan när jag vaknade att något hade hänt, han kom inte till frukosten som han brukar så vi gick ut och letade och så hittade jag honom. Det är så fruktansvärt ledsamt och tomt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åhh nej! Så fruktansvärt tråkigt att höra. Stor kram från mig.
SvaraRaderaMen så sorgligt!
SvaraRaderaVilken cahermig liten kisse han var!
Kram Maud
Å så sorgligt!!! Och så hemskt att inte stanna och kolla, för nog märker man om man kör på ett djur?
SvaraRaderaJag avlivade min Elvis för ett par år sedan, fy vad jobbigt det var. Det händer att jag börjar gråta än idag när jag tänker på honom.
Han var också en följa John- katt. Sen om man vände sig om låtsades han som ingenting!
En stor kram från kattanten♥
Åååå, så ledsamt....
SvaraRaderaTänker på er, kram.