I helgen har vi slitit med att såga ner våra två stora körsbärsträd, grannarna hjälpte till och det blev en stor brasa som fortfarande glöder.
Träden var gamla och när vi flyttade hit var vi så glada för dom, man skall vara rädd om sina gamla träd men tyvärr hände det något för några år sen och grenarna började dö och sen har det gått snabbt utför.
Att beskära sina träd är en balansgång, jag tror att träden tog väldigt mkt stryk när trädens stora grenar stympades innan vi flyttade hit och sen har träden aldrig hämtat sig efter det.
Man skall verkligen veta vad man gör när man planterar träd, nu stod dom här väldigt bra till och var inte i vägen så varför dom hade stympats vet jag inte, annars är det väldigt vanligt att folk köper körsbärsträd, små fina och planterar dom för nära sitt hus, sen växer dom och blir enorma, just körsbärsträd bli väldigt stora och tål inte att man sågar i dom.
Jag får ständigt frågan om jag kan kapa dessa stora träd, men då är det nästan bättre att ta bort dom helt istället för att jobba mot naturlagarna, stora träd blir stora trots att man sågar i dom, fast dom blir aldrig fina igen och dom blir sjuka.
Nu deppar jag, för jag tycker det är tråkigt att våra stora ståtliga träd är borta, hur länge dom stått där vet jag inte, kanske 40 år?
Vi planerar att bygga koja till barnen i dom höga stubbarna, det blir säkert kul men inte lika kul som två fina stora gamla träd...
Bild från 2004, dom blommade så fint och skatorna byggde bon, sen blev det massor av körsbär.
